Bloggserie: Pinsamt Sverige – del 2, Juristen svarar

Denna vecka följer hbtqfamiljer.se samkönade par som på olika sätt drabbats av att deras redan fastställda föräldraskap inte erkänns juridiskt i Sverige. Ett av paren är Kristrún och Inga. Juristen Kerstin Burman reder ut vad det betyder att deras fall nu kan komma att tas upp av Kammarrätten. 

När Kristrún och Inga, som hbtqfamiljer.se tidigare skrivit om här (länk), flyttade från Island till Sverige fick de beskedet att här räknas bara en av dem som juridisk förälder till deras gemensamma dotter. Paret vände sig därför till Förvaltningsrätten för att få fallet prövat. I februari meddelade Förvaltningsrätten glädjande nog att de båda ska räknas som juridiska föräldrar även i Sverige. Nu har Skatteverket överklagat Förvaltningsrättens dom. Vi hörde av oss till juristen Kerstin Burman för att ställa några frågor om vad det hela kan komma att betyda i stort för föräldraskap som fastställts utomlands.

Vad innebär det att Skatteverket nu överklagat Förvaltningsrättens dom, dvs vilka är de möjliga scenarierna utifrån det? 

Kammarrätten kommer först och främst ta ställning till om de ska ta upp målet till ny prövning eller om förvaltningsrättens dom ska gälla. Om kammarrätten tar upp målet till ny prövning kan de antingen komma till samma eller liknade slutsats som förvaltningsrätten eller så håller de med Skatteverket. En sådan prövning kan ta lång tid, det kan dröja upp till ett år innan det kommer en dom från kammarrätten. Det kammarrätten beslutar kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen som är den sista instansen i det svenska rättsväsendet. Det kan alltså dröja innan vi vet vad som slutligen gäller i den här frågan, men förhoppningsvis går prövningen snabbt.

Vilka kommer att påverkas, och hur, av en eventuell dom i Kammarrätten?  

Kammarrätten är en överinstans – en överdomstol – och deras domar är vägledande. Det betyder att alla som är i en liknande situation som Kristrún och Inga ska bedömas på det sätt som kammarrätten kommer fram till. Men kammarrättens dom kan alltså överklagas ytterligare ett steg och då kan det istället bli Högsta förvaltningsdomstolens bedömning som gäller, dvs om domen överklagas och om Högsta förvaltningsdomstolen tar upp frågan till prövning.

Vad kan par som flyttat till Sverige från länder utanför Norden göra i en liknande situation som Kristrún och Inga? För Förvaltningsrättens dom gäller endast par från nordiska länder, eller hur?

Ja, domen som kommit från förvaltningsrätten gäller endast föräldrapar som flyttat till Sverige från ett nordiskt land. När föräldrapar flyttat hit från ett land utanför Norden gäller en annan lagstiftning. Men alla har rätt att överklaga myndighetsbeslut och beslut från Skatteverket. I sådana fall skulle det handla om att argumentera för att ens situationen ska bedömas på samma sätt som i Kristrúns och Ingas fall, dvs att man hänvisar till den domen.

 

Läs resterande delar i bloggserien här

del 3 (länk) får vi följa Debbie och Anna som bor i Malmö och som båda räknas som juridiska föräldrar i Storbritannien där Debbie är folkbokförd, men inte i Sverige.

del 4 (länk) följer vi Anja, som bor i London med sin partner Kristine och deras gemensamma son Luka. För att räknas som vårdnadshavare i Sverige skulle Anja behöva närståendeadoptera Luka, en process hon inte kan inleda då hon inte är folkbokförd här.

Kommentera
Kommentera detta, eller andra blogg-inlägg på vår Facebooksida
 

Skribent

Kerstin Burman

är jurist och ideellt engagerad i RFSL.

Dela