Närståendeadoption, utredning

De flesta adoptioner som sker inom regnbågsfamiljer/hbtq-familjer är så kallade närståendeadoptioner. Närståendeadoption innebär att en person adopterar ett barn den redan har en relation till. För hbtq-personer erkänns i flera situationer bara en av två tilltänkta föräldrar juridiskt. Då kan den andra tilltänkta föräldrern behöva adoptera sin partners/medförälders barn. Denna partner/medförälder lever ofta nära och har redan anknytning till barnet. Efter en närståendeadoption blir båda föräldrarna juridiska föräldrar till barnet/barnen. Det är tingsrätten som fattar beslut om en närståendeadoption ska godkännas eller inte, och det är socialtjänsten (familjerätten) som först gör en utredning för att göra en bedömning om närståendeadoptionen är till fördel för barnet. För att en utredning ska kunna starta måste först faderskapsutredningen vara nedlagd. När utredningen är klar lämnar socialtjänsten ett utlåtande till tingsrätten som fattar beslut om närståendeadoption.

Hur går en närståendeadoption till?

Så här ser processen ut

  • Faderskapsutredning. För att en ansökan om adoption ska kunna göras behöver faderskapsutredningen vara nedlagd. Detta görs av socialtjänsten (familjerätten). Vänd er till socialtjänsten där ni bor. Kontaktuppgifter hittar ni på er kommuns/stadsdels hemsida. Är det svårt att hitta kontaktuppgifter, ring växeln och be att få prata med den/de som jobbar med frågor kring föräldraskap, faderskap och adoption.
  • Ansökan. En ansökan om adoption skickas till närmaste tingsrätt. Ansökan görs genom att fylla i en blankett eller genom att man själv skriver en ansökan som ett brev. Personbevis för den sökande och barnet, kopia på socialtjänstens beslut om att faderskapsutredningen är nedlagd och samtycke från den av er som är barnets vårdnadshavare ska skickas med som bilagor till ansökan. Personbevis beställs på Skatteverkets hemsida som har en lista över olika personbevis. Leta upp det personbevis i listan som gäller för adoption (adoptant) samt adoptivbarn. Samtycket från barnets vårdnadshavare kan skrivas som ett brev. Blanketten ”Tillstånd att antaga adoptivbarn” hittar du här (länk).
  • Ansökningsavgift. Betala ansökningsavgiften via en betaltjänst på Sveriges domstolars hemsida. Avgiften för adoptionsärenden är 900 kr. Du hittar betaltjänsten här (länk).
  • Utredning. När ansökan är komplett och avgiften är betald skickar tingsrätten en begäran till socialtjänsten (familjerätten) om att göra en utredning och sammanställa ett yttrande.
  • Medgivande. Beslut om medgivande fattas av Socialnämnden utifrån handlingarna i utredningen.
  • Beslut. Tingsrätten fattar slutgiltigt beslut utifrån Socialnämndens yttrande.

Vad ingår i utredningen och hur lång tid tar det?

Vad utredningen innehåller kan skilja sig från fall till fall. Men en utredning brukar vanligtvis innebära intervju med den som burit barnet och med den som ska närståendeadoptera, hembesök och eventuellt samtal med andra personer runt omkring barnet och föräldrarna. Är barnet tillräckligt gammalt ska även barnets vilja utredas. Om en donator eller surrogatvärd är fastställd som förälder ska socialtjänsten alltid ta reda på dens vilja. En utredning kan ta allt från ett par månader upp till ett år. Det vanligaste är att en närståendeadoption tar 6-10 månader. Socialstyrelsen har tagit fram en handbok för de handläggare inom familjerätten som genomför adoptionsutredningar. Den heter handbok för socialtjänsten handläggning av internationella och nationella adoptioner och går att ladda ner från Socialstyrelsens hemsida (länk). I ett avsnitt i handboken beskrivs utredningen rörande närståendeadoptionen av ett barn som fötts i en samkönad relation. Där beskrivs att det inte finns någon reglering för vad yttrandet ska innehålla och det är vissa oklarheter kring vilka moment som ska ingå i utredningen. I praktiken leder detta till att olika tolkningar görs av olika handläggare. Något som många regnbågsfamiljer/hbtq-familjer också vittnar om. Olika handläggare genomgår olika många moment i utredningen. Vissa begär in dokument och intyg som inte begärs in av andra och det ställs olika frågor under intervjuerna. Självklart måste det kunna förekomma variationer vid utredningen eftersom det kan uppkomma frågor längs vägen som utredaren vill belysa närmare. Men det som upplevs som problematiskt eller kränkande är framförallt att det ibland ställs ovidkommande frågor som inte skulle ställts till ett olikkönat par eller frågor av mycket privat karaktär som inte kan ses som relevanta för utredningen. Om ni upplever att ni blir bemötta på ett homofobt-, transfobt-, nedsättande- eller kränkande sätt under utredningen för närståendeadoption så kan ni vända er till inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO utövar tillsyn över verksamheter inom socialtjänstområdet och hälso- och sjukvården, samt över hälso- och sjukvårdspersonal.

Senast uppdaterad: 12 maj, 2017
Skriven av: Lina-lea Zimmerman, författare till boken Stjärnfamiljejuridik.
Anna Nordqvist, redaktör hbtqfamiljer.se
Faktagranskad av: Erik Mägi , jurist, doktorand på Göteborgs Universitet och författare till boken Stjärnfamiljejuridik.

Har du frågor om denna text? Hör gärna av dig